De flesta av oss vill vara så friska som möjligt. För att bibehålla en god hälsa är det viktigt att vårt näringsintag innehåller vissa nödvändiga näringsämnen. Tyvärr är den mat som vi normalt äter alltför fattig på dessa nödvändiga näringsämnen.

Mindre än 2 % av befolkningen i väst får i sig adekvat mängd näring. Varför? Användningen av konstgödsel gör att det blir stora skördar som utarmar jorden på dess mineraler. Frukt och grönsaker skördas omogna för att tåla transport och lagring vilket gör att vitamininnehållet blir lägre. Dessutom strävar odlarna idag efter ut- seende och lång hållbarhetstid, inte efter ett bra näringsinnehåll.

Odling och skörd, transport och lagring, raffinering och upphettning samt tillagning, betyder: Lagringstiden minskar näringsvärdet, många vitaminer tål inte upphettning utan förstörs helt. Dessutom fryser vi tillagad mat och i frysen sjunker näringsvärdet med tiden. Därefter skall födan ätas och tas upp av näringsupptaget i kroppen. Näringsupptaget sker framförallt i tunntarmen. Slemhinnan bildar tarmludd för att öka upptagningen. Tarmluddet är mycket känsligt för skada. Stress, gifter, koffein, alkohol, sjukdom, medicin och för stort matintag skadar och ett skadat tarmludd tar upp näring sämre och näringbristen accelererar. För att upprätthålla en bra hälsa är det fem grundläggande näringsämnen i rätt avvägd mängd som är avgörande för vår livskvalité. Men det är inte alltid vad man äter som avgör näringstillståndet i kroppen, utan hur mycket som bryts ner, assimileras och når cellerna.

DE FEM GRUNDLÄGANDE NÄRINGSÄMNENA vi behöver ÄR: PROTEIN, KOLHYDRATER, FETT, VITAMINER OCH MINERALER.

PROTEINER
Människokroppen innehåller allt som allt uppskattningsvis 100 000 olika slag av proteiner. Sammanlagt väger proteinerna ca 10 kg. Några speciella protein eller aminosyrareserv har organismen inte. Alla proteiner skall brytas ner och ersättas med nya, fast det sker med varierande hastighet.

KOLHYDRATER
Kolhydrater är de ämnen som förser oss med den största delen av vår kroppsenergi. Under matsmältningen bryts stärkelse och socker -som är de största kolhydratgrupperna- ner till glukos, blodsocker. Detta blodsocker ger vår hjärna och vårt centrala nervsystem dess nödvändiga energi.

FETT
Fett är i många avseenden viktigt för kroppen. Fosfolipider och kolesterol ingår i cell-membraner tillsammans med proteiner. Kroppens energireserver utgörs i huvudsak av fett och utnyttjas särskilt vid fasta, svält eller hårt arbete. I fettväven lagras fetterna tämligen vattenfritt. Energin tar alltså lite utrymme. T o m en mager man innehåller minst 10 % lagrat fett ca 10 kg, dvs energi för nästan en månad vid normal energiförbrukning. Fett är alltså en mycket viktig energikälla i kosten. Cellerna förbränner fria fettsyror, som de tar ur blodet. För hjärtat är fetter den viktigaste energikällan. Vid långvarig muskelverksamhet står fetterna för 90 % av skelett-muskulaturens energibehov. Om fetterna inte intas med födan, frisätter fettcellerna fettsyror. Om tillgången på fettsyror är stor, upptar fettcellerna dem och lagrar dem som trtiglycerider.

VITAMINER
Vitaminer är organiska ämnen som i små mängder är livsnödvändiga för organismen. Endast få av dem kan skapas av kroppen själv och måste därför tillföras genom kosten. Vid underskott kan det uppstå störningar som kan leda till sjukdom.

Många människor tror att vitaminer kan ersätta mat, de kan de inte! Faktum är att kroppen inte kan tillgodogöra sig vitaminer utom i samband med vanliga måltider. De är ingen ersättning för fett, protein och kolhydrater. Du kan inte ta vitaminer, sluta äta riktig mat och förvänta dig att känna dig frisk.

Vitaminer är komponenter i vårt enzymsystem som reglerar ämnesomsättningen, ger den energi och håller oss i trim. Jämfört med intag av andra näringsämnen som fett, kolhydrater och protein är vårt vitaminintag ytterst litet, även i megadoser. Men brist på ett enda kan, som jag tidigare sa, äventyra hela kroppens hälsa.

Vitaminerna delas in i två grupper efter deras löslighetsegenskaper.

De fettlösliga är : A, D, E, F och Lecitin samt K-vitamin. Dessa vitaminer lagras normalt i kroppen, och behöver fett för att assimileras på rätt sätt.
De vattenlösliga är: B, C och P-vitamin. De lagras normalt inte i organismen och ett eventuellt överskott utsöndras med urin och svett. En konstant daglig tillförsel är därför nödvändig.

MINERALER
All materia, levande såväl som död består av grundämnen eller kombinationer av grundämnen. Den mänskliga organismen är inget undantag. En del av dessa grundämnen förekommer i oändligt små mängder vilka knappt är mätbara. Om koncentrationen är mindre än 1/50 000 av den totala kroppsvikten kallas de spårämnen. Först ska vi reda ut begreppen mineral och spårämne, och det är lättare än man kan tro. Om kroppen behöver mer än 100 milligram per dag av substansen kallas det mineral, annars kallas det spårämne.

Att titta på kvantiteten ger en falsk bild av spårämnenas betydelse. De är nämligen trots deras ringa förekomst, av vital betydelse för alla livsprocesser.

Mineraler, som på många sätt liknar vitaminer, skiljer sig från dessa genom att de är oorganiska. Detta betyder att de inte kan skapas av levande organismer. Växter måste extrahera mineral ur jorden och däggdjuren måste extrahera dem ur den mat de äter.

BÖR DU TA TILLSKOTT?
Dr Daniel T. Quigley, författare till The National Malnutrition, hävdar: "Alla som ätit socker, vitt mjöl eller konserverad mat har någon bristsjukdom. Dess svårighetsgrad beror på hur stor procent av maten som bestått av en sådan bristfällig kost."