Hur får man hjälp?

Patienter utan egen insikt

Vid allt drogberoende men kanske framför allt vid alkoholism är ett av de största hindren för behandling, att patienten saknar insikt om sitt eget beroende. Om man ska kunna skapa den insikten hos patienten, måste man tillämpa den mest effektiva tekniken för ingripande, en s k intervention. Ett traditionellt s k "allvarligt samtal" har i de flesta fall ingen effekt.

Den speciella interventionstekniken har utvecklats av The Johnson Institute i USA, och SCAA har utbildat en femtiotal personer i denna teknik. En del av dessa är knutna till behandlingshem, andra finns i öppenvården. SCAA kan förmedla kontakt och i viss utsträckning på begäran genomföra interventioner.

Tekniken går ut på att i hårt strukturerad form föra ett samtal med den beroende, där omvärldens bild av alkoholistens verklighet redovisas. I samtalet deltar representanter för hela närmiljön, dvs anhöriga, vänner, grannar, arbetskamrater, chefer. Tonläget i samtalet skall vara helt fritt från inslag av anklagelser eller förebråelser och tydligt förmedla en stämning av omsorg om alkoholisten. Syftet är att vid slutet av samtalet ha fått alkoholisten att medge, att behandling är nödvändig, och i förberedelsearbetet ingår att boka plats på ett behandlingshem, så att hjälpen kan ges omedelbart efter interventionen.

Avgiftning

I en akut överdossituation är det i allmänhet ingen svårighet att få patienten in på avgiftning, och den sker på fristående alkohol- eller beroendekliniker eller på psykiatriska avdelningar på sjukhusen. Tyvärr nöjer man sig ofta på dessa kliniker med att klara av det akuta förgiftningstillståndet, om man inte har en behandlingsverksamhet knuten till kliniken. Även om det finns en sådan, är den ofta begränsad till något eller några kontaktsamtal i veckan, och en del läkare kan frestas att söka medicinera bort beroendet, vilket i realiteten inte är möjligt.

Det finns nu ett par  medel som minskar frekvensen av återfall och mängden man tar vid varje återfall. Ett av dessa  heter Campral ( som är varumärkesnamnet för ämnet Acamprosat). Det minskar suget efter alkohol, men det påverkar därigenom endast en del av beroendetillståndet och kan inte ses som en behandling som upphäver beroendet. De undersökningar som gjorts vid den praktiska användningen av medlet visar tydligt, att den bästa effekten uppnås vid en kombination av medlet med olika former av terapi, t ex stödterapi eller kognitiv terapi och vilken form av terapi man sätter in har ingen avgörande betydelse för resultatet. Sämst effekt får man om man bara använder medlet utan annan form av terapi. Campral  är således ett medel för att minska frekvensen av återfall och den mängd alkohol som tas vid varje återfall.

Ett annat liknande medel heter Revia (som är varumärkesnamnet för Naltrexon). Det minskar begäret efter alkohol, understödjer avhållsamhet och minskar återfallsrisken. För att ha någon effekt måste det förenas med psykosocial behandling av kvalificerat slag som kognitiv beteendeterapi. Den firma som  saluför det heter MEDA AB, där man kan ge ytterligare information om verkningsmekanismerna (tfn 08-630 19 00).

Om läkaren inte är specialutbildad på beroendesjukdomar, finns också risk för att patienten får antidepressiva medel utskrivna mot den depression, som är en följd av missbruket, eftersom alkohol är ett strakt depressivt medel (=ett medel som framkallar depresssion). En alkoholist, som inte har en primär depression men som ändå ges medel som valium (som visserligen nu har tagits bort från läkemedelsförteckningen), librium, cipramil eller liknande, får en ödesdiger förstärkning av sitt beroende på grund av den korstolerans som finns mellan alkohol och dessa medel.

Antabus

Som en hjälp att skapa sjukdomsinsikt hos patienten kan man be en läkare skriva ut antabus. Detta medel tar inte bort beroendet eller suget efter alkoholen, men de gör patienten känsligare för effekterna av alkoholen, de giftiga ämnen som alkoholen bildar i kroppen, bryts inte ned utan stannar kvar. Med antabus  i  kroppen, får man en mycket obehaglig upplevelse, om man försöker dricka alkohol. Avsikten är, att patienten efter en sådan upplevelse i fortsättningen skall avhålla sig från att försöka dricka medan antabus tas.

Den som förnekar sitt beroende men som kan förmås att i kontrollerade former regelbundet ta antabus, kommer ganska snart till insikt om att suget efter alkohol är så starkt, att det inte går att fortsätta med antabus. Det kan i den stunden vara lättare för patienten att acceptera sitt beroende och därmed vara öppen för behandlingsinsatser.

Bildnamn

 

 

Läkaren Lars Söderling, som själv varit fast i alkoholberoende, skildrar sakkunnigt hur Minnesotamodellen fungerar som behandling av alkoholism och hur sjukdomen drabbar även omgivningen kring den som är alkohoist och hur behandlingsprognosen är: "Alkoholismens alfabet".

Patienter med egen insikt

Om patienten har egen insikt om sitt beroende, finns ett antal vägar att gå för att finna lämpligaste behandlingsform. Under alla förhållanden är det klokt att först låta en läkare göra en grundlig undersökning av det kroppsliga tillståndet och också klarlägga, om det finns primära, psykiska problem som först måste få specialbehandling. Det är en stor fördel, om läkaren är specialutbildad på beroendesjukdomar, så att de första impulserna kan ges i rätt riktning.

Beroendekliniker och psykiatriska avdelningar har en viss form av stödverksamhet i form av regelbundna samtal med läkare, psykolog eller kurator. Dessa resurser är normalt av öppenvårdskaraktär och kan endast ge begränsad effekt på ett permanent beroende.

Mycket viktigt för ett bestående rehabiliteringsresultat är att hela närmiljön agerar på ett konstruktivt sätt, och förutom familj och vänner är arbetskamraterna en av de starkaste krafterna. Det krävs emellertid att man på arbetsplatsen har fått en grundläggande insikt i beroendemekanismerna, och de företag som har en etablerad ALNA-verksamhet har större utsikt att lyckas.


Redan på ett mycket tidigt stadium bör patienten stimuleras att ta kontakt med AA (Anonyma Alkoholister) eller NA (Anonyma Narkomaner). Eftersom denna resurs både är kostnadsfri och finns över hela landet, är det den lättast tillgängliga stödformen, och den är dessutom en väsentlig komponent i den behandlingsverksamhet som bedrivs enligt den s k .

För dem som har blivit läkemedelsberoende finns dessutom särskilda stödorganisationer och hjälpresurser som finns förtecknade på en svensk hemsida.

Den mest effektiva behandling som står till buds har en väl strukturerad form, ett genomarbetat program och en personal med specialutbildning i beroendetillstånd. Det kan vara i form av ett terapeutiskt samhälle, eller som slutenvård eller öppenvård enligt någon form av kognitiv terapi eller inom ramen för Minnesotamodellen. SCAA kan förmedla kontakt med sådana behandlingshem.

Det finns också högkvalificerade verksamheter som är inriktade på rehabilitering som inte sker i grupp utan där varje patient behandlas individuellt. SCAA kan även förmedla en sådan kontakt.