Hur ställer man diagnos?

Ju tidigare man kan få en alkoholist till behandling, desto bättre utsikter till framgång har man. Det första steget man måste ta är att ställa en säker diagnos, så att man kan sålla bort dem som är högkonsumenter men som inte (ännu) är beroende. Högkonsumenterna skall ha en annan typ av behandling än alkoholisterna med huvudinriktningen på minskning av alkoholintaget.

Sållning (screening)

Frågeinstrument

Ett av sållningsinstrumenten är frågeformulär, och det finns en hel rad sådana tillgängliga. De är i allmänhet mycket känsliga instrument som ger tydliga utslag, och de omfattar ett mindre antal frågor som skall besvaras med Ja eller Nej.

Bland de mest kända är MAST (Michigan Alcoholism Screening Test) och CAGE (Cut down, Annoyed, Guilty, Eyeopener). Begreppen inom parentes syftar på olika beteendereaktioner:

  • man har känt att man borde skära ner på drickandet
  • man har blivit irriterad över kommentarer till sitt drickande
  • man har känt sig skuldmedveten över sitt drickande
  • man är klar över att man måste ta sig en återställare.

Frågorna ställs till den som man misstänker vara alkoholberoende, och den som svarar Ja på tre eller fler frågor i MAST eller två frågor i CAGE ger en signal om att alkoholberoende kan föreligga.

Sådana frågeformulär kan användas även av personer utan medicinsk utbildning - socialarbetare, kuratorer, terapeuter, personalfunktionärer.

Laboratorieprover

Som komplement till den övriga screeningen kan läkare analysera vissa laboratorieprover, som kan ge utslag vid hög regelbunden alkoholkonsumtion. Man mäter framför allt nivån på vissa enzymer och andra ämnen vilkas halt i blodet stiger vid leverskada eller vid långvarigt högt alkoholintag. Dit hör gamma-glutamyl-transpeptidas (GT), alanin-amino-tranferas (ALAT), aspartat-amino-transferas (ASAT) och kolhydrat-fattigt transferrin - carbohydrate-deficient transferrin(CDT).

Dessa prover ger dock inte alltid tydliga utslag, men när man får entydiga värden, kan det bli en hjälp att för den beroende åskådliggöra det allvarliga i situationen.


Exaktare medicinsk diagnos

Om sållningsinstrumenten har givit utslag som tyder på beroende, kan en specialistläkare med ännu exaktare frågeinstrument komma fram till en säker diagnos, en diagnos som klart preciserar ett drogberoende och som som skiljer ut detta från eventuella andra psykiska störningar.

Ett av de mest använda diagnosinstrumenten är ICD-10 (International Classification of Diseases). Detta instrument väger också in faktorer som rör livsstilen och inte bara de direkta symptom som finns på fysiskt beroende.

De kriterier man går på är:

  • ett starkt sug efter alkohol
  • svårigheter att kontrollera drickandet
  • abstinenssymptom
  • toleransökning
  • tilltagande ointresse för andra saker än alkoholen
  • fortsatt konsumtion trots kroppsliga och psykiska skador

Ett annat mycket använt diagnosinstrument är DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). Båda dessa instrument stämmer väl överens, trots att de skiljer sig något i själva uppbyggnaden.

En speciell komplikation uppstår, om den beroende personen förutom sitt beroende också har en psykisk störning. Både diagnosinstrumentet och den behandling man sätter in måste kunna ta hänsyn till en sådan s k dubbeldiagnos

Vid sidan av dessa väl etablerade frågeformulär finns en hel rad andra, som kan ge liknande utslag:

Ett formulär som baseras på DSM-IV och ICD-10 är ADDIS (Alkohol- Drog- DiagnosInStrument) och detta används på flera ställen i Sverige. Det omfattar 75 frågor + en timslång intervju. Information om var och när utbildning ges i denna teknik kan hämtas per telefon 0647-511 36 (företaget 4M Konsult AB).

I vissa fall har man arbetat samman olika frågeformulär och datoriserat dem, så att man kan låta datorn analysera svaren och sedan på skärmen visa slutsatserna. Ett sådant är MACH (Minnesota Assessment of Chemical Health).