Foderstat

Följande kan anses ligga nära ett biologiskt anpassat foder

Ge hästen grovfoder före kraftfoder, låt också hästen ha tillgång till grovfoder nar den äter kraftfoder. Till hästar som ar känsliga for stärkelse; byt ut en del av den hela havren mot betfibrer. Vattna hästen med hink.

*För att undvika överdosering av salt kan det vara bra att lära sina hästar dricka fysiologisk koksaltlösning. Bjud hästen en hink med koksaltlösning och blandningen skall bestå av 9 g vanligt koksalt löst i en liter vatten, det ger samma koncentration som hos blodet. Givetvis skall hästen fortfarande erbjudas rent vatten i en hink vid sidan av koksaltlösningen.

Resultatet av denna typ av utfodring ar en friskare häst.

 

Utfodringsrekommendationer

Individens energibehov bestäms av många lika faktorer, i första hand av hästens storlek och tillväxt, men också andra faktorer som till exempel; temperament och ämnesomsättning.

Det är därför viktigt att man ser till individens speciella förutsättningar när man ska uppskatta dess energibehov. 

Dessa beräkningar är kalkylerade på det totala energibehovet istället för att delas upp i kategorierna: underhållsbehov och tillväxtbehov. Detta för att proportionerna mellan dessa två kategorier förändras nästan från dag till dag.

Det kan tyckas konstigt att fölen behöver nästan lika mycket foder som åringarna, men detta beror på att fölen växer väldigt snabbt under det första året och därför kräver mycket energi för att täcka tillväxtbehovet.

När fölen blir äldre så saktar tillväxten ner men då ökar samtidigt underhållsbehovet eftersom hästen nu blir större och tyngre.

Fölen och åringarna behöver ha tillgång till en mera koncentrerad och lättillgänglig energikälla (havre, betfor) eftersom det tar tid innan grovtarmen och förmågan att äta stora mängder stråfoder har utvecklats.

Energibehovet ökar med ökad arbetsintensitet. Underhållsbehovet av energi baseras på formeln: 0 % förändring av kroppsvikt vid normal aktivitet av icke-arbetande häst.

 

Tilläggsbehovet kan man redovisa som följer. 

  • Lätt arbete – energibehovet ökar med 25 %
  • Mediumhårt arbete – energibehovet ökar med 50 %
  • Hårt arbete – energibehovet ökar med 100 %

 

Protein, kalcium/fosfor

Det är viktigt att stråfodret täcker tillväxtbehovet av protein, eftersom protein är väldigt viktigt för en växande häst. Om höet inte innehåller tillräckligt med protein så kan man tillsätta lusernstrå i foderstaten. Vallfodret är också den stora kalciumkällan i hästen foderstat.

Man bör försäkra sig om att höet innehåller tillräcklig mängd kalcium, vilket det också oftast gör, vad man kan tänka på är att baljväxter (lusern, alfalfa) innehåller högre mängd kalcium och protein och att det därför är ett bra komplement till gräshö.

Även betfor är en bra kalciumkälla. Kvoten mellan kalcium och fosfor bör ligga mellan 1,2:1 och 1,8:1.

Normalt sett så täcker den rekommenderade foderstaten proteinbehovet så här får man se till den enskilda individens behov, men hästar som bygger muskler kan också behöva extra energi (i form av kolhydrater) och protein. Man får också räkna in att 2- och 3-åringar fortfarande växer, även om tillväxtkurvan avtar med stigande ålder.

 

Man kan sammanfatta hästarnas tillväxttakt på följande sätt:

  • Första levnadsåret: snabb skelettillväxt (högt behov av kalcium och fosfor)
  • Andra levnadsåret: Muskeltillväxten dominerar
  • Tredje levnadsåret: Fettillväxten ökar och står för en stor del av viktökningen

 

Föl

Vid tiden för när fölen separeras från mamman bör de ha vant sig vid att äta ca. 2 kg havre/betfor (helst uppdelat i 3 mål per dag) och minst 3 kg hö per dag.

Från tiden för separationen till och med årets slut bör fölen ha fri tillgång till hö (och äta minst 5 kg per dag) och också äta ca 2 kg havre/betfor per dag.

Vitamin och mineraltillägg

  • Minesyl (vitamin och mineraltillskott) 25 ml 2 gånger/dag
  • Vitosyl-E (d-alfatocoferol) 25 ml 2 gånger/dag

Man kan också ge fölen Gastrofor vid tiden för separationen från mamman. Gastrofor understödjer mag-tarmkanalen och motverkar viktnedgång och ämnesomsättningsstörningar orsakad av stress och ”foderbyte” när fölen avvänjs.

1 och och 2-åringar (ej i träning)

  • Fri tillgång till stråfoder
  • 2 kg havre/betfor

Vitamin- och mineraltillägg

  • Minesyl – 25 ml 2 gånger/dag

3-åringar (ej i träning)

  • Fri tillgång till stråfoder
  • 2 kg havre/betfor

Vitamin- och mineraltillägg

  • Minesyl – 25 ml 2 gånger/dag

4 år och äldre

  • Fri tillgång till stråfoder
  • Havre/betfor (mängd beror på hur mycket hästen arbetar)

Vitamin- och mineraltillägg

  • Minesyl 25 ml per dag

Dräktiga ston

  • Fri tillgång till stråfoder
  • Havre/betfor (så att det täcker underhållsbehovet + 25-30 % dräktighetstillägg)

Vitamin- och mineraltillägg

  • Minesyl – 25 ml 2 gånger per dag
  • Vitosyl E – 25 ml 2 gånger per dag

Det är först i den senare delen av dräktigheten som fostret växer i storlek och i allmänhet behöver inte stona ges något dräktighetstillägg förrän då. Vid tionde dräktighetsmånaden är tilläggsbehovet ca 25 % och i elfte ca 30 % och man bör därför successivt börja öka energidensiteten (havre/betfor) i foderstaten när stoet är i 7-8 månaden. Underhållsbehovet av protein ökar däremot inte.

Studier har visat att ston som håller gott hull under dräktighet och digivning har lättare att återigen bli dräktiga och behålla det nya fölet.

Digivande ston

  • Fri tillgång till stråfoder
  • Havre/betfor (underhållsbehov + 70-100 % digivningstillägg)

Vitamin- och mineraltillägg

  • Minesyl – 25 ml 2 gånger per dag
  • Vitosyl E – 25 ml 2 gånger per dag

Mjölkproduktionen är mycket energikrävande. Rekommendationerna för digivningstillägget är därför 100 % av underhållsbehovet under de första tre månaderna och därefter 70 %.

Mjölkproduktionen kräver att stoet också får betydligt mera protein i foderstaten än annars. Extra betfor (hög på både energi och protein) och kanske även ett proteintillskott i stråfoderform (t ex lucern) är nödvändigt. Här får man återigen se till individens behov. Minskar stoet i vikt fastän man har hög energidensitet i foderstaten bör man se över proteingivan.

 

Äldre hästar

  • Fri tillgång till stråfoder
  • Havre/betfor (för att täcka underhållsbehovet) 

Vitamin- och mineraltillägg

  • Minesyl 25 ml per dag

Äldre hästar har ofta svårt att få i sig tillräcklig mängd stråfoder och kan därför bli tunna och/eller utveckla matsmältningsstörningar. Betfor är då ett utmärkt foderalternativ eftersom det innehåller hög mängd smältbara fibrer och därför kan fylla fiberbehovet samtidigt som det är mera lättuggat för hästen.

 

OBS

Här rekommenderas genomgående fri tillgång till stråfoder; hö/bete. Om man väljer att begränsa tillgången av stråfoder se ”Hästens energibehov”. Där finns rekommendationer på hur mycket stråfoder en häst bör äta per dag.

 

Protein
Proteinbehovet anges riktigast i förhållande till energibehovet. En vuxen häst har ett relativt lågt proteinbehov ­ ca 5,5 g smb rp/MJ både vid vila och arbete (tabell 1). Ett lämpligt vallfoder bör alltså innehålla drygt 8 MJ omsättbar energi och cirka 45 g smältbart råprotein per kg hö.
Högdräktiga och digivande ston liksom växande unghästar har ett högt proteinbehov. Därför bör ett idealiskt stuterihö innehålla ca 8 g smb rp/MJ, eller med andra ord drygt 8 MJ och ca 60-70 g smb rp per kg hö. (Se även Fakta­Husdjur Nr 6/1992, Hö till hästar.)


TABELL 1. Rekommenderad tilldelning av omsättbar energi och smältbart råprotein per dag för en häst med vuxenvikten 500 kg, under olika skeden i utvecklingen. Även förhållandet mellan protein och energi anges.
--------------------------------------------------------------------------------
Oms. energi, MJ/dag Smb. råprot, g/dag Prot/energi, g smb rp/MJ
Underhåll    58   320   5,5
Lätt arbete  68   380   5,6
Lätt träning 88   500   5,7
Hårt arbete 108  620   5,7
Högdräktig  73   530   7,3
Digivande   110  1045  9,5


Unghäst
3-6 mån     57    570    10,0
7-12 mån   59    470    8,0
13-18 mån 62    495    8,0
19-24 mån 64    450    7,0
25-36 mån 67    470    7,0

En riktlinje på ett bra hö av ”normal” kvalite anser jag följande är: Energi 8 MJ, Råprotein 30-60 g, Kalcium 2-3 g, Fosfor 1-2 g, Magnesium 1-2 g, Kalium bör understiga 20 och Vatten ca 14 %. Om proteininnehållet i foderstaten är lågt så får man naturligtvis korrigera detta, i första hand med t ex lucernstrå.

 

Källor: ”Hästens näringsbehov och utfodring” Christina Planck, Margareta Rundgren

”Nutrient Utilization in Horses” Carina Palmgren Karlsson

”The Myths and Reality of Beet Pulp” Susan Garlinghouse

Näringsbehovet Varierar

Normal ätställning

En riktlinje på ett bra hö av ”normal” kvalite anser jag följande är: Energi 8 MJ, Råprotein 30-60 g, Kalcium 2-3 g, Fosfor 1-2 g, Magnesium 1-2 g, Kalium bör understiga 20 och Vatten ca 14 %. Om proteininnehållet i foderstaten är lågt så får man naturligtvis korrigera detta, i första hand med t ex lucernstrå.

Avel
Vinterträning
Galopptävling
Fritidsridning
Hingst avel
Den äldre hästen
Kallblodstravare
Varmblodstravare
Föl
Vagnshäst