Lite historik om Anderslunds koloniförening

Anderslunds koloniförening bildades 1946.  Ett år senare var den första stugan färdigbyggd. 

Under 1950-talet höjdes arrendeavgiften för en jordlott upptill 10 öre per m2 och 8 öre per m2 för en skogstomt.Kolonisterna hade också arbetsplikt, två timmar för jordlottsägarna och fyra timmar för stugägarna. 

Kolonisternas samlingsställe var till en början Oskarsbergsstugan som var ett torparställe med gård och lada till. Den låg på bergsknallen vid parkeringsplatsen utanför den nuvarande föreningslokalen.  Under 1950-talet iordningställdes också ?groggholmen? med nyinköpt flaggstång. Groggholmen är den lilla kullen som ligger utmed Hinzenskrogsvägens början. Detta var en populär samlingspunkt och namnet kanske talar lite för sig självt. 

1956 inköptes soptunnor till koloniområdet. För detta fick varje stugägare en extra debitering på 10 kronor.  Samma år inköptes en ny hydrofor för 500 kronor.  Denna betalades med 250 kronor ur föreningskassan och andra hälften av summan belånades. Lånet var betalt 1957 och föreningen var skuldfri.

Jordfräsning var på den här tiden inte uppskattat då en ansökan från en kolonist om att få jordfräsa sin jordlott, avslogs av styrelsen.

Under slutet av 1950-talet anlades fotbollsplanen av flitiga kolonister och den än idag väl använda dansbanan, köptes in från Folkets Park för 100 kronor.

Ett problem som uppstod under den här perioden var bevattningen då de användbara kärren torkade ut. En långvarig diskussion om att lösa problemet genom att ta vatten från ån påbörjades.

År 1960-talet utsågs koloniområdets festplats på berget vid Oskarsbergsstugan. Denna trevliga mötesplats har under årens gång varit och är även idag, full av liv med olika festliga aktiviteter. Under den här tidsperioden byggdes ett tak över dansbanan. År 1966 var det 20-års jubileum för den traditionella midsommarfesten.

Arrendeavgifterna började nu  betalas via postgiro. 1966 hade föreningen en god ekonomi med en total summa på: 9 500 kronor.

Jordfräsning hade nu blivit tillåtet men 1972 var detta tillfälligt förbjudet på grund av att området drabbats av potatisål.

1973 var medlemsantalet 229 kolonister och det fanns 83 stugor i området. Under hela 70-talet köade folk för att få en kolonilott. Området utökades åt nordväst med 71 odlingslotter och 16 stugtomter. Arrendet för jordlotterna blev höjt upptill 30 öre per km2 och det tillkom en stugavgift för de som hade stuga.

Under den här tiden blev det också möjligt med elanslutning. Flera kolonister passade på att dra in el i sina stugor .

Den 2 december 1976 togs beslut om att bevattningsvatten skulle tas från ån tillsammans med Nya kyrkogården.  Året efter utfärdades bygglov för ett pumphus och en hydrofor och den 7 juli godkändes vattenuttaget från ån av vattendomstolen.  Efter flera års långa förhandlingar skedde det historiska ögonblicket då det första vattnet från ån släpptes på in i koloniområdet, den 11 juli 1979 kl 13.05.

I samband med dessa historiska händelser är det också roligt är att nämna att den damm som ligger på vägen in mot Dammgruvan utgjorde en av Nyköpings bandybanor innan området omvandlades till koloniträdgårdar. En före detta kolonist har berättat hur han på denna damm spelade i AIKs lag, en serie under allsvenskan. Han tillsammans med sina lagkamrater  ägnade många timmars bandyträning och matcher på denna damm under slutet av 30-talet och in på 40-talet.
 

Denna text är mestadels skriven utifrån den historiska sammanställning från mötesprotokoll vilken Ingrid Carlsson (tidigare ordförande i föreningen) gjorde i samband med föreningens 60-års jubileum 2006.