Vad är Gestaltterapi?

Gestaltterapi är en relationell terapiform där klienten verkligen får chansen att känna sig sedd och i trygg relation utforska och bli medveten om sig själv och sitt relaterande till andra (inklusive terapeuten). Det som eventuellt "skaver" får chans att ta gestalt, d.v.s. få form och innehåll. Forskning visar att det inte är val av metod utan relationen mellan klient och terapeut som framför allt är avgörande för goda resultat i terapi.

Under gestaltutbildningen läggs väldigt stor vikt på att den blivande terapeuten ska lära känna sig själv för att sedan vara redo att ingå i verkliga möten med sina klienter. Gestaltterapi innebär ett möte mellan två personer som respekterar varandra och vill varandra väl. Ett möte som är så jämlikt och ickevärderande som möjligt. Terapeuten och klienten är ute på en gemensam resa. Det handlar om relationen mellan två personer även om det centrala är att hjälpa klienten att utforska sitt liv.

Fokus i gestaltterapi ligger på att uppmärksamma klienten på vilka behov, föreställningar och upplevelser som påverkar kontakten här och nu; på vilket sätt som klienten hindrar sig att må bra eller uppnå de mål som känns viktiga. Med medvetenhet följer också ansvar för sina val; att svara an på egna och andras reaktioner och behov. 

Gestaltterapi, som är bland de mest utövade i världen, tillhör den humanistiska psykoterapin som utvecklades i USA under 1950-talet och blev ”den tredje vägen”, ett alternativ till psykoanalysen och beteendeterapin.

Lär mer om gestaltterapi här.

Drawing Hands, 1948, litograph, M.C. Escher (1898-1972).

Några centrala begrepp

Paradoxala förändringsteorin.
Ändring sker först när vi ser och accepterar de vi är. Att sträva efter något som vi ännu inte är stoppar processen. Skottun: "å lägga bort alla föreställningar om hur du bör vara eller tankar om hur andra ska vara; att se dig själv och andra med öppenhet och värme utan fördomar som slöar ner din blick." När jag är det jag är då har redan förändringen skett … och jag börjar skönja det.

Kreativ anpassning.
Ett sätt att förhålla sig för att få sina behov tillgodosedda, d.v.s. organismens nödvändiga självreglering. Under uppväxten var anpassningen kreativ och funktionell utifrån ett kraftigt beroende till vårdgivaren. Som vuxen kan den anpassningen (om den ligger kvar som ett mönster) vara mindre kreativ och inte längre så ändamålsenlig. Skottun (Perls): "det kreativa är att komma till en ny figur; att differentiera mellan föråldrade reaktioner och det unika nya beteendet som är nödvändigt."

Unfinished business.
En oavslutad gestalt är ett generellt begrepp för något (en gestalt, en form, ett behov, etc.) som av någon anledning inte blivit färdigt/verklighet/uppfyllt och "unfinished business" är oavslutade gestalter som specifikt ligger kvar och stör organismen. 

Kontaktgränsen.
Vi justerar oss i mötet med den andra på olika sätt för att kunna behålla oss själva; d.v.s vi reglerar ständigt kontaktgränsen som då representerar en form av upplevd gräns till den andre. I mötet blir jag till och gestaltteorin säger att detta (självande) uppstår i kontaktgränsen. Boundary is a process that creates the regions; maintains the separation and allows interchange.