Användningen i Sverige

Öronakupunkturen som avgiftningsmetod presenterades första gången i vårt land år 1989 i samband med ett seminarium som SCAA anordnade på Karolinska sjukhuset med professor Ulf Rydberg som värd. Sedan dess har totalt drygt 3000  personer utbildats i tekniken, och det har då varit sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, alkoholterapeuter, behandlingsassistenter, socialarbetare,  frivårdspersonal, personalfunktionärer i företag och vårdare på fängelser.

De som har gått igenom utbildningen har fått ett särskilt intyg om detta, och utformningen av detta intyg är gemensam för alla de länder i Europa som använder tekniken. Det innebär också, att kvalifikationskraven är desamma i alla dessa länder.

Ett speciellt område som utvecklats under de senaste åren är Kriminalvården, där enligt amerikansk förebild personal på kriminalvårdsanstalter fått utbildning för att kunna ha tekniken som hjälpmedel vid behandlingen av drogberoende interner.

På en av anstalterna (Färingsö) genomfördes som första forskningsinsats  en pilotundersökning för att utvärdera tekniken och ytterligare utveckla dess användningsområde. Detta försök leddes av dr Carl Gyllenhammar som då var verksam på  AB-mottagningen vid Danderyds sjukhus. Tekniken har också använts på anstalterna Östragård och Saltvik. Denna pilotundersökning blev också utgångspunkten för de metodiska försök som senare startades på ett par olika ställen.

Under hösten 1996 satte man igång  ett forskningsprojekt på Färingsö och Saltvik för att i strikta vetenskapliga former undersöka effekterna av öronakupunkturen, och detta projekt, som leddes av psykologen Anne Berman,  avslutades under  våren 1999, och den färdiga rapporten överlämnades till beställaren, Kriminalvårdsstyrelsen.

De positiva resultaten av forskningsprojektet på Färingsö och Saltvik  har lett till att Kriminalvårdsstyrelsen har givit klartecken för användning av  öronakupunkturen på alla kriminalvårdsanstalter i Sverige. 


I övrigt används metoden på ett antal behandlingshem (t ex  Jälla, Korpberget, Rockesholm), på ett par sjukhus (Magnus Huss-kliniken i Stockholm, Psykiatriska kliniken i Helsingborg, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Ludvika lasarett, Vrinnevisjukhuset,  Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg), på öppenvårdsverksamheten vid Gävle behandlingscenter och på  en hel rad andra öppenvårdsbehandlingar.