Här är ett axplock av bilder från vår produktion.

När ska man skörda?

För gräs vid axskjutning och för klöver vid
knoppning/början av blomning. Dessutom bör torra och soliga dagar eftersträvas.
Då får man:

• Ett optimalt näringsvärde med högt sockerinnehåll.
•
Goda konserveringsresultat.
• En vek gröda som ger balar med hög densitet
och därmed god packning.

Slåtter

För att undvika jordinblandning
och tillförsel av skadliga mikroorganismer bör stubbhöjden vara 8-10 cm, vilket
även gynnar en snabb återväxt. Jord i grödan medför risk för smörsyrabildning,
särskilt om ts-halten är låg. Jämna strängar underlättar pressningen.
Välpressade balar med hög densitet gynnar inplastning och konservering.


Pressning och plastning

• MINST 8 lager plast
• Strängarna
bör vara ca 1,30-1,50 meter breda för bästa densitet.

Ska du göra
ensilage så rör ej strängarna efter slåtter. Då slipper du att jord kommer med.


För dig som inte har så många djur och som måste slänga delar av en
"normal" bal kan vi även erbjuda möjligheten att göra mindre balar. Om man tex
minskar yttermåttet på balen med 25 cm så minskar man balens totala volym med
35%.

Vändning/utsprindning
För bästa och jämnaste torkning sprid
omgående efter slåtter.

Strängning
Samma dag som pressning.


Sedan finns det ju alltid mer än ett sätt att göra saker på.

-----------------------------------------------

För att balarna ska
hålla sig täta efter inplastningen är hanteringen mycket viktig. Förutom att de
inte bör hanteras efter tre dagar efter inplastning (förutom till utfodringen)
så bör de hanteras varsamt.
-----------------------------------------------

Slåtter
Innan man kan lägga in grödan som ensilage måste den
naturligtvis slås. Detta görs lämpligen med ett slåtteraggregat med eller utan
kross. Det som är viktigt vid slåtter är framförallt att man inte blandar in
jord och gammal förna, eftersom den kan vara infekterad med olika ogynnsamma
mikroorganismer, t ex klostridier. Man bör även se upp med att få med olika
vilda djur, eftersom det kan vara en orsak till att botulin bildas i ensilaget.
För att lyckas med allt detta krävs naturligtvis jämna fält och korrekt inställd
utrustning. Vad man brukar tala mest om är i det fallet stubbhöjden. Det är
viktigt att man inte slår så lågt att man blandar in onödig jord mm, samtidigt
som man naturligtvis vill få med sig så mycket som möjligt när man ändå slår.
Dessutom finns det mer mjölksyrabakterier långt ner på gräset än högt upp.
Vanligen rekommenderas 6-8 cm stubbhöjd, även om det kan finnas anledning till
att ta högre stubbhöjd under vissa förhållanden.

Ska grödan inte
förtorkas har krossen ingen betydelse, men om man vill förtorka rekommenderas
krossning eftersom det gör att stjälkarna knäcks och att avdunstningen ökar,
vilket leder till snabbare torkning. Det finns två typer av krosstekniker,
finger och vals. Så vitt jag vet kan man inte säga generellt att den ena
tekniken ger snabbare förtorkning än den andra. Däremot anses valsar leda till
mindre förluster i baljväxtrika vallar.

Att vända eller inte vända…

Att bredspridning och vändning leder till snabbare förtorkning tror jag att
de flesta är överens om. Det är heller inte svårt att själv konstatera att en
orörd sträng kan vara torkad till hö på ytan och nästan inte ha torkat alls i
botten av strängen. Strålningsenergin från solen tränger bara ned ca 2 cm i
strängen och det innebär att ju tunnare lager gröda, desto snabbare kommer den
att torka. Genom vändning kommer dessutom ny gröda att exponeras för solen.
Ytterligare fördelar är att grödan torkar jämnare, vilket skulle kunna minska
risken för att klostridier växer till och bildar smörsyra i de blötare partierna
i t ex en bal trots att balens genomsnittliga ts-halt är för hög. Det har dock
inte gått att visa de fördelarna i några försök.

Nackdelarna med
vändning är att det innebär ökade förluster, ökat arbete och att man även
riskerar att blanda in jord och annat i samband med vändningen. Det ökade
arbetet kommer inte att kunna kommas ifrån. Ska man vända grödan måste man ju ut
minst en gång extra under förtorkningen, vilket tar tid och kostar diesel mm.
Hur mycket man måste köra beror naturligtvis på vilken strategi man väljer att
använda sig av. Om man bara väljer att strängvända/lufta strängen, kan man klara
sig med en extra överfart. Om man väljer att bredsprida direkt i samband med
slåtter, vilket förutsätter att man har en slåtterkross med spridarplåtar, och
sedan bara stränglägger innan uppsamlingen, klarar man sig också med en extra
överfart. Vill man däremot vända ytterligare och man inte har spridarplåtar på
krossen kommer det snabbt att kunna bli både tre och fyra extra överfarter.
Naturligtvis skulle det bästa, om målet är snabb förtorkning och minimalt antal
överfarter, vara att ha slåtterkross med spridarplåtar och sedan en
frontmonterad strängläggare på samma traktor som samlar upp grödan. På det
sättet skulle man i alla fall kunna torka grödan bredspriden utan extra
överfarter och om man vill öka torkningshastigheten ytterligare skulle man kunna
kosta på sig att vända med vanlig hövändare en extra gång.

Blandar man
in mycket jord under vändningarna. Svaret på det är troligen att vi inte riktigt
vet. När vi ensilerat gröda som vänts under förtorkningen, oavsett om det skett
med strängluftare, strängläggare eller hövändare har i alla fall inte kvaliteten
på ensilaget varit sämre på det som vänts än på det som torkats i orörd sträng.
Kvaliteten har heller inte alltid varit bättre, så det är möjligt att eventuell
jordinblandning och positiva effekter av vändingen tar ut varandra.


Lönar det sig att vända under förtorkningen? Bra fråga! Det givna svaret
är naturligtvis det som de flesta hatar: Det beror på. Vad beror det på? Grödan,
vädret, väderutsikterna, tillgången på arbetskraft, mm. När vi gjort försöken
har det varit mycket bra väder. 25-30°C, solsken och lite blåsigt.



Om man tittar i tabellen på vilka ts-halter som uppnåddes efter 20
respektive 44 timmar med de olika metoderna så kanske det förklarar en del.
Under de förhållanden som rådde då fick vi upp ts-halten från ca 46 % till ca 51
% i blandvallen och från ca 48 % till ca 53 % i gräset efter 20 timmar. Jag är
tveksam till att det varit värt att lägga diesel och arbete på att vända grödan
under sådana förhållanden. Det är ju naturligtvis mycket möjligt att en något
vekare gröda hade lett till att skillnaderna blivit större. Samma sak när det
gäller ännu högre avkastning så att strängarna blivit tjockare. Andra har fått
större skillnader. I ett holländskt försök, vilket innebär att det förmodligen
vara rajgräs, torkade det som vändes till 30 % ts på tre timmar, medan det tog
ca 7 timmar för den gröda som inte vändes att nå 30 % ts-halt. Har man då
bråttom för att det snart ska börja regna, men det är bra väder nu, så kan det
naturligtvis vara värt det.